Ja idag fick man känna på de där tråkiga igen. Samtidigt som jag gläds med att hundägare lyckas lösa sin vardag själva och hunden får vara med sin familj på heltid. Men de är lika jobbigt varje gång. De blir ju lixom lite ens "egen hund också" och man blandar in lite väl mycket känslor i de hela.

From nu ska iallafall Cosmo spendera sina dagar med familjen istället. Och jag önskar honom lycka till och hoppas att din Epilepsi håller sig i skick i massa massa år!

Massa kramar från dagisfröknarna! (Och Alvin som kommer sakna sin chihuahuapolare)

De här är de mest negativa med denna branch. Att hundar allt för ofta slutar pga flytt, ändrade jobb osv :(

Här kommer några bilder på en Cosmo
//Mikaela